15 sep. 2017

Avsnitt 56: Simon Irvine



Under internatskoleåren i England på 60-talet blev en kolonilott hans tillflyktsort och glädjelucka, och odling och trädgård blev så småningom också hans yrkesval. Efter utbildning på Royal Botanic Gardens Kew och arbete som trädgårdsmästare hos såväl National Trust som hos en ekoodlande före detta militär, hamnade han i Sverige där han gjort sig känd som designer bakom både permanenta skapelser som rosenträdgården på Wij och tillfälliga utställningsträdgårdar, liksom som grundare av trädgårdsutbildningen Dacapo i Mariestad. Mest förknippad är Simon Irvine kanske ändå med Lilla Slottsträdgården på Läckö slott där han nu verkat i 27 år, och här berättar han om tankarna med denna kravmärkta potager som ger lika mycket till ögat som till gommen. Hör om att ha en fröbank med växtlighet i jorden, om att medvetet locka bladlöss till trädgården, och om att allt som odlas på Läckö kommer till användning i slottets restaurang. Hör också om kompostens centrala roll, de stora fördelarna med veganodling, och att det svåraste med att vara vegan är att avstå från yllestrumpor. Dessutom får du veta varför torvinblandningen i ”jord” och gödsel på påse behöver upphöra.

Intervjun är inspelad den 5 september på Läckö utanför Lidköping.

När Simon Irvine kom till Läckö för 27 år sedan låg trädgården helt i träda. Idag har slottet återigen en potager invid sin ena sida, och i programmet berättar Simon hur han förhållit sig till historien när han utvecklat köksträdgården.

Hör varför det kan vara en fördel att dansa balett när man arbetar i Lilla Slottsträdgården på Läckö.
Lilla Slottsträdgården är både en effektiv produktionsenhet och en utställningsträdgård. 

Fler bilder från Läckö och Lilla Slottsträdgården hittar du på Odlarnas Facebooksida.

1 sep. 2017

Avsnitt 55: Niklas Wennberg



Under uppväxten grävde han dammar och kanaler med syfte att plantera in fisk i en småländsk skog. Som vuxen ägnade han sedan många år åt teoretiskt miljöarbete från skrivbordet innan han återigen drog på sig stövlarna – denna gång för att plantera in grisar och odling i Sveriges näst största stad. Här berättar journalisten, miljökonsulten och stadsodlingsvägvisaren Niklas Wennberg om ambitionen att få fler att se sin mat i ögonen och hur han genom sitt företag Stadsjord, i samarbete med bland annat bostadsbolag, trossamfund och allmänhet, sett till att det i Göteborg numer, utöver plöjande grisar och kvartersodlingar, även finns rensande getter och växtnäringsproducerade fiskar. Hör hur aquaponisk odling potentiellt kan hjälpa till att rädda haven från utfiskning, att pallkragar kan vara bra så länge de inte används i greenwashingsyfte, och att betydligt fler kan bli mer än rika konsumenter. Hör också om att äta djur men då även själv ta karmasänkan av dödandet, om utgångspunkten att djur inte ska ha mer än en dålig dag i livet, och att minst 99 procent av dagens djurätandet måste bort. Punkt. Dessutom får du veta vad av allt som Niklas odlar som eventuellt kan komma att användas i brännskadevård.

Intervjun är inspelad den 9 augusti, vid Stadsjords aquaponiska anläggning i Göteborgs slakthusområde.

Stadsjords bin i Slakthusområdet kan hämta mat i såväl Angered som Örgryte och producerar den godaste honung en kan tänka sig. 


I den aquaponiska odlingen kan det produceras 100 kilo grönsaker per kvadratmeter och år.


Är det hållbart att odla inomhus där det krävs mycket tillskottsbelysning? Antagligen inte, och Niklas ser framför sig att aquaponik framför allt ska kopplas till kallväxthus. 

11 aug. 2017

Avsnitt 54: Ylva Lundin



För tio år sedan jobbade hon heltid som pedagogisk konsult, och hade inte en tanke på att bli odlare. Men ett telefonsamtal om peak oil 2005 blev till ett uppvaknande för Ylva Lundin och hennes man, och i ett försök att ställa om till ett liv som är mer hållbart har de nu lämnat sin tidigare vardag i staden och startat ett småskaligt diversifierat jordbruk, möjligt att driva även utan olja. Här berättar Ylva hur de sålde sitt radhus, tog med barnen på ett halvårs tågluff genom bland annat Ryssland och Kina, och tidvis bodde i husvagn innan de hittade en gård utanför Alingsås – eftersatt och med mer mark än nödvändigt – men med de övriga kvaliteter som de sökte. Hör om några av punkterna på deras långa att-göra-lista, hur de planerar sin verksamhet enligt permakulturprinciper, och hur de arbetar med sin jord – stenhård och mullfattig efter år av konventionellt jordbruk – för att den återigen ska funka bra att bruka för hand. Du hör också om nödvändigheten i att sälja direkt till konsument för att kunna överleva som småskalig grönsaksproducent, om sichuanpeppar i skogsträdgården, och om att dela på investeringar med andra gårdsägare. Dessutom får du lära dig en hel del om biodling.

Intervjun är inspelad i slutet av juli, på Östängs gård i Västergötland.

Man måste egentligen inte bo på gård för att ha höns och bin - det är djur som går fint att ha även i stan eller i en villaträdgård, framhåller Ylva.

Gårdens många fågel- insekts- och fladdermusholkar gynnar den biologiska mångfalden, samtidigt som de väcker minnen av alla wwoofare som hjälpt till på gården. 
Enligt permakulturtänk ska allt på gården ha flera funktioner. Här har kattungen just hittat ett nytt användningsområde för ramarna till bikuporna.

28 juli 2017

Avsnitt 53: Peter Korn



Det började med att han byggde miljöer till fiskar, ormar och ödlor i som mest 27 akvarier hemma i huset i Skåne. Och med en dahliasamling han fick av en tant. Men det var som sagt bara början, och idag har Peter Korn bland annat skapandet av en egen botanisk trädgård i vad som tidigare var tät granskog i bagaget. Hur det gick till när han för hand rensade den två hektar stora ytan i zon 4 på träd och formade om den till ett kuperat landskap, med flera olika klimatzoner och växter från hela världen, berättar han förstås när han medverkar här i Odlarna. Likaså varför han odlar alla sina nästan 12000 olika växtsorter i sand, och hur det är möjligt att de år efter år kan leva utan vare sig gödning eller vattning. Hör hur det går att odla betydligt mer än man tror – bara man är lyhörd för vad växterna vill istället för att följa mänskliga pekpinnar, hur lång tid det tar att med kroppskraft gräva fram en sju meter hög bergssluttning, och hur Peters bror påverkade trädgården när han under tio års tid cyklade kors och tvärs genom världsdelar. Hör också hur Peter märker av klimatförändringarna i sitt odlande, om plantskolan som är hans nya projekt och hem, och om tricket för att få en blå bergvallmo att trivas i trädgården. Dessutom går vi ut med en efterlysning som mycket väl kan förändra livet för dig som kan och vill ta dig an ett stort och hedersfullt uppdrag.

Intervjun är inspelad den 15 juli, i Peters botaniska oas i skogen utanför Landvetter.

Det upp till tre meter tjocka jordlager som Peter grävde bort för att få fram stenpartiet, har han använt för att forma resten av trädgården.
I programmet får du veta hur du skapar en sandbädd enligt Peters modell.
Peter berättar också hur du får alltifrån Himalayaväxter till ökenväxter att trivas i trädgården.
Fler bilder från Peter Korns trädgård hittar du på Odlarnas Facebooksida.

14 juli 2017

Avsnitt 52: Karin Jansson



Hon växte upp på lantbruk i en tid när kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel generellt omfamnades som smarta hjälpmedel och produktivitetshöjare. Själv tvivlade hon på jordbrukets quick fix, och när hon började odla egen mat sökte hon istället hållbara odlingsmetoder långt innan ekologiskt blivit ett begrepp, bland annat genom föreningen Fobo, Förbundet organisk-biologisk odling. Idag har Karin Jansson en lång rad år av odlingserfarenhet i ryggen och inspirerar andra omställare som redaktör för Fobos tidning Odlaren och som lärare på Holma, en folkhögskola med odlingskurser som hon även varit med och grundat. Som medverkande här berättar hon bland annat om nödvändigheten av lägre löner och dyrare mat, om fördelarna med alléodling och om det stora systemfel som gör att Fobo är emot spridning av rötslam på åkrar – trots att vi behöver ta till vara även på mänsklig näring. Du hör också om civil fröolydnad, vad som händer med svensk matförsörjning om Sverige inte längre kan importera olja, och om att delvis gå bakåt för att ha möjlighet att komma framåt. Dessutom får du veta vad som växer på landets åkrar – egentligen.

Intervjun är inspelad den 29 juni i odlingsområdet på Brunnshög i Lund, där Holma folkhögskola har sin stadsodlingskurs.

På 80-talet var Karin själv grönavågare i Dalarna, men dagens gröna vågor rullar framförallt in över städerna, menar hon.
För att få en hållbar och säker matförsörjning behöver vi åter börja knyta kretsloppen. Det är en självklar utgångspunkt i kurserna på Holma Folkhögskola.
I programmet hör du om en väldigt viktig frörevolt, och vad du själv kan göra för att delta i den.

30 juni 2017

Avsnitt 51: Jonathan Naraine



En film, ett lantställe och mötet med ett gäng får under tonåren satte fart på hans intresse för hållbar matproduktion och odling. Det fick honom även att engagera sig i slowfood-rörelsen och sedermera även att utbilda sig till arkitekt. Idag kallar sig Jonathan Naraine matsystemdesigner, och här berättar han både vad han gör som sådan och om sina egna odlingar på familjegården i Dalsland. Hör om hans försök att para ihop odlingssugna med markägare, om stadsodlingssafaris, och om hack för att utveckla landsbygden. Hör också om att känna vördnad inför det man stoppar i munnen, hur stadsodling kan vara till nytta även för landet och hur permakulturtänk kan appliceras på alltifrån odlingar till hela städer. Och om du inte redan visste det får du även veta vad man egentligen gör på ett schnippeldisco.

Intervjun är inspelad i slutet av maj, på HSB Living Lab i Göteborg där Jonathan är med och bygger upp en boendeodling.

"Höns Living Lab" som sköts av de boende på "HSB Living Lab"  - här deltar höns såväl som människor i försök kring att knyta kretslopp. 
Företaget The Foodprint Lab, som Jonathan driver med ett par kollegor, låg bakom en av pop up-parkerna under Gothenburg Green World. I programmet hör du om fler saker som de gör för att uppmärksamma länken mellan odling och det vi äter. 
I Göteborg blir odlingarna bara fler och fler, och Jonathan tror att vi kommer få se ännu mycket mer av stadsodling framöver.

16 juni 2017

Avsnitt 50: Charlotte Permell



Att hon blev journalist var en lågoddsare – redan som barn gjorde hon tidningar, om än med katter istället för människor. Att hon blev miljöjournalist var inte heller förvånande – även naturintresset har funnits med henne sedan barnsben. Att hon skulle bli en hängiven trädgårdsodlare var däremot långt ifrån självklart – efter uppväxten med stora grönsaksland och odlande föräldrar i Blekinge var hon övertygad om att trädgård inte var något för henne. Här berättar Charlotte Permell, chefredaktör för Världsnaturfondens tidning Eko och för många känd som programledare för Mitt i naturen, hur hon, tvärt emot vad hon kunnat föreställa sig, ändå tog klivet ut från Stockholms innerstad och hur hennes dotters födelse därmed också blev födelsen för det spirande trädgårdsintresse som idag står i full blom. Hör hur det lilla barnets lekyta blev till en plats som Charlotte – trots dess tuffa förutsättningar – aldrig mer vill leva utan, om drömmen att skapa ett eget Sissinghurst i Mälarhöjden och om att få djur att hälsa på och trivas i trädgården. Charlotte, som varit med och skrivit Trädgårdsboken om jord, berättar också hur avgörande det är för vårt jordklot att värna just jorden, om uppvaknandet som fått rosorna i hennes trädgård att gå från att vägra växa till att frodas, och om Skräphögen som, sitt namn till trots, absolut inte innehåller sådant som ska slängas. Dessutom påminns du om hur syndigt det är att inte ta tillvara på grässvålen.

Intervjun är inspelad den 18 maj på Ulriksdals slott där Charlotte har sin arbetsplats.

Hur gör man för att locka in naturen i trädgården? Det är en av många frågor som avhandlas i programmet.
Hör hur Charlotte, trots många uppmaningar, vägrar att tukta sitt syrenbestånd.
Låt det organiska materialet stanna i trädgården om du vill värna jorden och lyckas som odlare.