22 dec. 2017

Avsnitt 63: Helena von Bothmer



Volontärtiden hos Moder Teresa fick henne att vilja jobba nära naturen och utbilda sig till agronom. Tanken var att ägna sig åt biståndsarbete, men så kom hon i kontakt med permakultur och när hon och hennes man letade efter en plats där de kunde få utlopp för sina teoretiska universitetskunskaper genom händerna hamnade de på Sydkoster. Där har de nu under 25 år byggt upp och drivit Kosters trädgårdar, en plats där odlingar, gårdsbutik och restaurang är tätt knutna till varandra och där det är lika viktigt att vårda relationer mellan människor som att vårda jorden. Här berättar Helena von Bothmer hur det kom sig att de slog sig ner just på en ö fem kilometer ut i havet utanför Strömstad, om drivkraften att inspirera till odling och hållbarhet genom permakultur, och hur det är att driva verksamhet på en plats som har knappt 300 bofasta men nästan 300 000 besökare under några få sommarmånader. Hör också hur Helena under några uppväxtår i Liberia var så van vid avokadodunsar på taket att hon inte förstod lyxen i att ha ett avokadoträd precis utanför dörren, hur trädgårdskomposten på Kosters trädgårdar är en del av den nioåriga växtföljden, och om Helenas slogan ”köp två betala för tre”. Dessutom pratar vi en hel del om att gödsla med tång.

Intervjun är inspelad på Kosters trädgårdar den 18 december.

I trädgården finns bland annat ett fint gammalt växthus ditflyttat från Vara-slätten, en gårdsbutik, och en restaurang byggd av halmbalar putsade med lera.

På vintrarna fungerar ett av växthusen som hönsgård. Där får hönsen dagsljus samtidigt som de har möjlighet att sandbada under det stora fikonträdet.

Trädgården ligger mot söder, skyddad i en liten dal mellan berghällar. Det utmärkta mikroklimatet var en av de saker som fick Helena och hennes man att bygga sin verksamhet just här. 

8 dec. 2017

Avsnitt 62: Johnny Andreasson



Upptakten var ett Konsum-besök i värmländska Koppom. Med sig därifrån hade Johnny Andreasson några fröpåsar och när han sådde dem vid kollektivet där han bodde sa det klick. Han ville prova fler och fler sorter, och när han några år senare flyttade från Södermanland till Lappland hade han Duetten lastad med 2000 plantor. Ytterligare ett antal år och flyttar senare – 1982 – startade han och sambon Barbro Adielsson sin fröfirma, 425 meter över havet i Runåberg i Ångermanland. Idag har de över 700 frösorter i sortimentet och här berättar Johnny om drivkraften att tillgängliggöra en mångfald av goda sorter som är motståndskraftiga mot skadeangrepp och klarar nordligt klimat. Hör om Runåbergs ekologiska fröodlingar i Portugal och på den svenska västkusten, hur de som liten fröfirma i EU måste tampas med regelverk anpassade efter de stora jättarna, och hur det kommer sig att de som fröförsäljare uppmanar folk att odla sina egna fröer. Hör också hur de påverkades av nedfallet från kärnkraftshaveriet i Tjernobyl, hur man effektivt sprider kvickrot över två hektar mark, och hur det gick när ungdomar på drogavvänjning i Värmland åt ett bord fullt av odefinierade svampar. Dessutom får du veta vilken sorts betor som vann när Johnny och Barbro lät sina barn göra smaktest med ögonbindlar.

Intervjun är inspelad den 1 december hemma hos Johnny och Barbro i Spekeröd i Bohuslän.

I många år lagrades och packades alla fröer i ett litet utrymme i en lada. Nu har arbetsytan utökats till nedervåningen på ett intilliggande hus - överallt finns hyllor med fröer från golv till tak.
I lett rum i ladan finns även tryckpressen där fröpåsarna förses med det snygga och för Runåberg karaktäristiska typsnittet Bodoni smalfet.
Johnny har odlat på 29 olika platser, från Ystad i söder till Gafsele i södra Lappland. Men aldrig så länge som i Spekeröd i Bohuslän där Barbro är uppvuxen och där de nu bott och odlat fröer sedan 1987.




24 nov. 2017

Avsnitt 61: Henrik Zetterlund



Han har arbetat på Göteborgs botaniska trädgård sedan 70-talet – de senaste åren i sin drömroll som hortikulturell intendent – och gjort insamlingsresor till bland annat Pakistan, Kina och USA. Men det som numer får Henrik Zetterlund att ligga vaken om nätterna och fantisera är hans privata trädgård på Kinnekulle. Här berättar han bland annat vad överblivna fröer från Botaniska och myror spelat för roll i framväxten av den, om att Bellis är minst lika bra som gräs om man vill slippa bli kladdig om fötterna, och hur han planterar fler och fler träd ju äldre han blir vilket resulterat i en skog av tulpanträd. Du hör också hur det kan kännas att ha växter uppkallade efter sig, hur skönt det kan vara att ta ett steg tillbaka och lämna över ansvar till andra, och om nunneörter, fritillarior och ranunklar. Dessutom får du veta varför pratet om ”invasiva arter” får Henrik på dåligt humör.

Intervjun spelades in den 7 november på Botaniska trädgården i Göteborg.

Hör hur Botaniskas välkända Klippträdgård är i ständig omvandling.

Henriks växtintresse började bland annat med en ormbunksplantering inomhus och tog honom så småningom till Botaniska trädgården i Göteborg.

Botaniska trädgården är noggrant planerad, tvärt emot Henriks egen trädgård på Kinnekulle.

10 nov. 2017

Avsnitt 60: Ilva Vallström



Växterna har haft en central roll i hela Ilva Vallströms nu 83-åriga liv, inte minst i hennes konstnärskap. I sin trädgård precis invid havet målar hon motiv av växter som hon sedan avbildar med penseln på målarduken, och här berättar hon hur hon tillsammans med naturen skapat en värld med gångar som bildar labyrinter, rum, tavlor och många tusen växtsorter. Hör om balansen mellan att ta bort och lägga till, hur hon bygger tak av vinrankor, och hur viktiga bäcken, bambun och berghällarna är för stämningen. Hör också hur hon försöker få trädgårdens många besökare att bidra med växtnäring, hur lekrum med tiden blivit till finrum, och om växtnamn som är som poesi. Dessutom berättar Ilva varför hon blir glad när hon får barr av grannen och hur hon gör när hon planterar mistlar som går att pussas under året om.

Intervjun är inspelad den 5 november, hemma hos Ilva på Bua strand utanför Varberg.

Hör varför Ilva är så noga med att tukta alltifrån honungsrosen till tulpanträdet, trots att det ibland bär henne emot.

Ilvas trädgård är lika mycket vild som tam.

I programmet berättar Ilva hur det är att odla så nära havet.

Fler bilder från Ilvas trädgård hittar du på Odlarnas Facebooksida.

27 okt. 2017

Avsnitt 59: Kaili Maide



Under uppväxten i Estland, då Sovjet, var odlandet en viktig del av familjens matförsörjning och att odla för att äta blev ett måste som hon helst ville slippa. När hon trots det valde att utbilda sig till trädgårdsmästare var det för växters skönhets skull, och som kulturväxtträdgårdsmästare på Bergianska trädgården i Stockholm ansvarar Kaili Maide visserligen även för en köksträdgård, men det är en köksträdgård vars syfte är att sprida kunskap, inte att mätta magar. På Bergianska har hon även utvecklat sitt stora intresse för att färga med växter och när hon medverkar här fokuserar vi extra mycket på just växtfärgning och färgväxtträdgården som hon skapat. Hör hur växters tillgång på solljus påverkar hur stark färg de kan ge på textilier, vad komposten kan spela för roll när man färgar, och vad du ska odla om du vill ha blått hår. Hör också om att göra eget garn av svärmorstunga, hur man kan använda växter för att skapa mönster på tyg, och varför Kaili samlar på rostiga spikar. Dessutom får vi veta att korila går utmärkt att odla utomhus även på nordliga breddgrader.

Intervjun är inspelad den 19 oktober i Bergianska trädgården i Stockholm.

I färgträdgården sätter Kaili upp garner hon färgat för att visa vilka färger olika växter kan ge.

I programmet berättar Kaili hur hon använder växter för att göra eco prints.

Idag, när Kaili har möjlighet att välja, odlar hon inte längre ätbart för självhushåll. Köksträdgården hon ansvarar för på Bergianska trädgården, Stockholms botaniska trädgård, är en utställning.


Fler bilder från Bergianska trädgården hittar du på Odlarnas Facebooksida.

13 okt. 2017

Avsnitt 58: Elin Unnes



Hennes odlingsintresse var mer än obefintligt när hon som utarbetad musikjournalist och chefredaktör för magasinet Vice motvilligt, men lockad av vin, följde med till sin kompis mammas koloniområde. Men väl där försatte schersmin och gröna små stugor hennes tankar i helt nya banor. Idag, tio år senare, är den till en början smygodlande Elin Unnes helt och hållet öppen med sitt odlande i både blogg, böcker och som halva duon i podden Grönsakslandet. Och här i Odlarna berättar hon nu hur hon gått från nybliven kolonilottsodlare med krossade självförsörjningsdrömmar till mer erfaren torpare som är, åtminstone nästan, oberoende av affären under sommaren. Hör om att på riktigt inse att någon annan odlar åt en när man inte gör det själv, om att aldrig kunna låta bli att odla det omöjliga, och om att man vinner varje gång man slipper köpa något i butik. Hör också hur du får ett hår som visar känslor, om det uppenbart bakvända i att rättvist och miljösnällt är undantag och inte standard, och om både vetenskapliga och icke vetenskapliga bevis för att växter kan kommunicera. Dessutom får du veta vad man kan tillverka i en hembränningsapparat mer än dödligt giftig sprit.

Intervjun är inspelad i Elins lägenhet i Stockholm den 5 oktober.

Elins bild av koloniområden som småborgerliga tillintetgjordes när hon besökte Söderbrunn i Stockholm. Idag har hon en egen lott just där. Foto: Elin Unnes
Hör om Elins nyanlagda terrassodling på torpet och om planerna på att även anlägga en doftträdgård. Foto: Elin Unnes

I programmet berättar Elin om sin tro på odlingsritualer och om sin upplevelse av talande valeriana. Foto: Elin Unnes

29 sep. 2017

Avsnitt 57: Ylva Arvidsson



Samhället som vi känner det bygger på billig energi och ekonomisk tillväxt. Men vad gör vi när oljan sinar och taket för tillväxt är nått? Och hur kan vi leva med mindre energi och utan att överutnyttja jordens resurser? Ylva Arvidsson tror att en del av svaret stavas permakultur, och tillsammans med sin man och dotter har hon nu gett ut boken ”Permakultur! Framtiden i din trädgård”. Här berättar hon om huvudtankarna inom permakultur, hur de ger henne hopp och hur de är utgångspunkten när hon planerar odlingarna på gården utanför Falköping. Hör om strävan att jobba med ekosystemen och inte mot dem, om att aldrig gräva men alltid täcka, och om varför de har så många dammar i trädgården. Hör också vad zonerna inom permakultur egentligen innebär, om besatthet av funktion och om det kombinerade pannhuset-växthuset. Dessutom får du veta hur man bygger en örtspiral enligt permakulturmodell.

Intervjun är inspelad den 19 september på Borrabo utanför Falköping där Ylva bor med sin familj och gårdens volontärer.

Du måst inte som Ylva ha en hel gård på landet för att tillämpa permakultur. I programmet hör du hur du kan använda principerna även i en blomkruka.
Hör hur samplantering är en viktig del av permakultur.
Tack vare att växthuset sitter ihop med pannhuset kan man på Borrabo skörda mängder av grönsaker nästan hela året.

Fler bilder från Borrabo hittar du på Odlarnas Facebooksida.